2006-04-05Oljekatastrof under havsytan? Sextio år efter krigets slut hotas Orust och Tjörn av nazisternas fartyg. Antares, Wigbert, och U804 heter bara några av de som gått till botten strax utanför öarna. STO-regionen Stora oljeutsläpp från vraken kan vara att vänta inom de närmaste åren, enligt en rapport från Forum Skagerrak och länsstyrelsen. Utsläpp av hundratals kubikmeter olja till havs klassas som en miljökatastrof och är direkt brottsligt om det sker från ett gående fartyg. Konsekvenserna förändras inte av att utsläppet sker från ett femtio år gammalt vrak. – Vi vet ännu inte hur mycket olja båtarna kan innehålla. Det kan röra sig om allt från några kubikmeter till flera tusen, säger Christer Larsson vid länsstyrelsen. Med säkerhet vet man att åtminstone åtta tyska krigsfartyg ligger spridda på botten utanför STO-områdets kust. – De vrak som ligger på dykdjup är ganska så väl kartlagda. Det är de som ligger en bit utanför kusten som vi har dålig koll på, säger ekotoxikologen Patrik Lindström som författat rapporten. Kunskaperna om vraken varierar stort från fall till fall. Inte nog med att det ofta är svårt att veta hur mycket olja båtarna var fyllda med så är det också svårt att veta exakt var de ligger. Även kunskap kring hur de ligger är viktig om man ska försöka att förebygga eventuella katastrofer. – Man kan förebygga läckage genom att borra hål i skrovet och suga ut oljan. Men detta går bara om vraket inte ligger för djupt, säger Larsson. Lagstiftningen som gäller för läckage och navigeringsstörningar gäller inte i krigstid. Det finns heller inga uttalat ansvariga för åtgärder mot vrak som kan anses utgöra framtida hot. Just nu kan man bara invänta oljan vid havsytan och låta kustbevakningen hantera det som ett vanligt oljeutsläpp när den väl dyker upp. Problemet är att man inte vet med vilken hastighet eller mängd den då kommer. Ritningar av fartygen, dykares uppgifter, och beräkningar utifrån detta är allt man har haft att tillgå för rapporten. Stål beräknas rosta med ungefär en millimeter per år i saltvatten. Men detta är en grov generalisering. Nedbrytningen beror mycket på faktorer som djup, salthalt och strömförhållandena i området som vraket ligger i. Helt klart är att skrovplåten i vraken från tiden för kriget har rostat med en eller flera centimeter vid det här laget. Höljet som omsluter de sänkta fartygens laster är alltså ganska så tunt och blir bara tunnare. Än så länge handlar det om spekulationer kring ett värsta tänkbara scenario. Man har räknat på hur mycket olja fartygen skulle ha innehållit om de var fulltankade, vilket de förmodligen inte var. Osäkerheten i frågan är dock för stor för att kunna utesluta någonting. – Nästa steg hoppas vi blir att man går in och grundligt undersöker de båtar som ligger närmast den svenska kusten, säger Lindström. Kostnaderna för tömningar av vrak varierar stort. Summor alltifrån en till hundra miljoner har förekommit. Fakta Tyska vrak som ligger utanför STO-områdets kuster Kiel, sänktes 1944 och ligger på 75 meters djup. Ej lokaliserad, men en teori gör gällande att vraket som i fiskekretsar kallas Olofs Vrak skulle kunna vara Kiel.Last: olja, kol och svavel. Antares, sänktes 1940 och ligger på 55 meters djup. Lokaliserad till ca 3-4nm väster om Härmanö. Last: olja och kol U.804, sänktes 1945 och ligger på 108 meters djup. Ej lokaliserad, men uppgavs av britterna ha sänkts i höjd med Marstrand. Last: olja och ammunition U.1065, sänktes 1945. Ej lokaliserad, men uppgavs av britterna ha sänkts i höjd med Marstrand. Wigbert, sänktes 1940 och ligger på 68 meters djup. Lokaliserad till omkring 5 distansminuter rakt västerut från Marstrand. Last: 150 ton olja V.1507, sänktes 1940 och ligger på 62 meters djup. Lokaliserad till omkring 5 distansminuter rakt västerut från Marstrand. Last: 150 ton olja Friedenau, sänktes 1940. Lokaliserad till omkring 5 distansminuter rakt västerut från Marstrand. Florida sänktes 1940. Ej lokaliserad Källor:www.gbg.bonet.se/vrak/. ”VRAK I SKAGERRAK Sammanfattning av kunskaperna kring miljöriskerna med läckande vrak i Skagerrak” , Författare : Patrik Lindström Länsstyrelsen Västra Götaland, Vattenvårdsenheten, Vänersborg, Sverige Andreas Dagström  |
|
© ST-tidningen 2002 | Uppdaterad senast 2010-03-16 09:53:29