Signaturen "F.d. deltidsbrandman" tycker det är sorgligt att Södra Bohusläns räddningstjänst gått med ett kraftigt underskott. Arkivbild
Signaturen "F.d. deltidsbrandman" tycker det är sorgligt att Södra Bohusläns räddningstjänst gått med ett kraftigt underskott. Arkivbild Bild: Olof Ohlsson

22 miljoner underskott är sorgligt och skrämmande

Signaturen "F.d. deltidsbrandman" tycker det är sorgligt att Södra Bohusläns räddningstjänst gått med ett kraftigt underskott.

ANNONS

Att Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har gått med 22 miljoner i underskott är sorgligt och skrämmande. I år räknas underskottet bli närmare 10 miljoner. Underskotten började med förbundsbildningen. Fler och dyrare chefer och införandet av en dygnet runt bemanning av brandmän. En heltidsbrandman motsvarar kostnaden för 5 deltidsbrandmän. Vid övertid får en heltidsbrandman ca 400 kr i timmen, nästan 10 000:- för ett dygn. En deltidsbrandman får 36 kr per timme, 8 kronor över sin ordinarie ersättning eller 864 kr för ett dygn

Antalet allvarliga händelser minskar trots att befolkningen ökar. Under nio veckor i höstas var det totalt 62 larm, dvs ett larm om dagen i snitt. Automatiska brandlarm utan brand, dvs någon form av felalarmering utgjorde 45% av larmen. Andra larm utan risk för skada utgjorde 18%. Endast 23 larm (37%), dvs ett larm var tredje dag, krävde en räddningsinsats.

ANNONS

Då är frågan, löser en heltidsbemanning dessa få räddningsinsatser bättre än en deltidskår och som motiverar tiotals miljoner i merkostnad? Eller är det rentav tvärtom, att en deltidskår, som är en större numerär, kan lösa uppgiften bättre? En skiftgående heltidsstyrka har 1,5 minuters inställelsetid, deltiden 5 minuter. Skillnaden på 3,5 minuter raderas snabbt ut om händelsen är i kommunens ytterområden eller om heltiden befinner sig på annan ort. Med mina 25 års erfarenhet av räddningstjänst så är fler brandmän bättre än ibland snabbare brandmän.

Kortare responstid kan inte motivera en heltidsstation, inte heller argumentet att antalet larm ökar. Det är bevisligen heller inte billigare. Att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän anges som ett skäl. Försämrar man ett avtal så till den milda grad så att 40 deltidsbrandmän väljer att säga upp sig blir det i alla fall inte lättare.

Kvarstår då frågan om heltidsbrandmän löser uppgiften bättre än deltidsbrandmän. Är de helt enkelt bättre brandmän? Bägge kategorierna har beredskap 7 dagar på en månad, 24 timmar om dygnet. Båda har samma krav på fysiska förmåga. Deltiden övar 5 timmar per jourvecka, tveksam om heltiden övar mer. Heltiden åker på fler automat- och små larm. Alla deltidare har ett annat yrke som elektriker, mekaniker eller liknande som ofta är en tillgång medan heltiden handskas mer med materialet. Många deltidare, i alla fall i Stenungsund, har en mycket lång erfarenhet. Några deltidare har börjat jobba på heltidsskift, några heltidare kommer direkt från skolbänken. Mitt svar på frågan är att man inte kan prata om bättre eller sämre. Det hänger på erfarenhet och personlig förmåga.

Sammantaget ser jag inga argument för en heltidskår eller förbundsbildning. En deltidskår, eller räddningspersonal i beredskap (RiB), är en överlägsen organisationsform så länge antalet larm är så få att det inte påverkar huvudarbetsgivaren. En deltidsorganisation kan liknas vid en värnpliktsarmé eller med sjöräddningen. Antalet nattlarm kanske är 15 på ett år. Då kan räddningspersonalen lika väl sova hemma om det spar tiotals miljoner för skattebetalarna.

Håll Stenungsund borta från en ny förbundsbildning! Gör något revolutionerande så deltidskåren inte självdör!

Signatur: F.d. deltidsbrandman med 25 års erfarenhet av räddningstjänst

ANNONS