Stenungsunds kommun gynnar nyetablering men stämmer gamla fastighetsägare på 10 miljoner för en 20-år gammal gatukostnad
Vad skulle du säga om du fått en faktura av kommunen på två miljoner för en "gatukostnad” samtidigt som kommunen tagit din tomtmark utan att betala en krona och själv har den största nyttan?
När du ifrågasätter fakturan och ber att få den specificerad får du inget svar utan hänvisas till den så kallade ”gatukostnadsutredningen”, som är 21 år gammal. Frågan har idag störst största aktualitet när Stenungsunds kommun stämt oss fastighetsägare i Stora Höga södra industriområde.
En kommun har rätt att ta ut gatukostnader för att förbättra eller bygga vägar och allmän platsmark, men det skall ske på ett rättvist och skäligt sätt. Det är idag endast ett fåtal av landets kommuner som överhuvud taget tar ut gatukostnader och det är sällan de överstiger 100000 kr för enskilda.
Vi anser att kommunen har gjort fel och att underlagen till och med är hårresande på flera punkter.
Vad har då egentligen hänt? År 2000 gjorde kommunen en gatukostnadsutredning gällande detaljplanen i Stora Höga södra industriområde och kostnaderna fördelades på fastighetsägarna. Den godkändes i fullmäktige först i november 2009 och vann laga kraft 2012. 2017 fick vi en faktura. Vi skulle betala flera miljoner med kort varsel. En del av våra tomter skulle tas i anspråk för en ny industriväg, men vi skulle inte få en krona betalt, eftersom tomtens värde beräknades bli högre redan av att hamna inom ett planlagt område, trots att vi redan hade en fungerande väg sedan 60-talet. Dessutom ansågs vi fastighetsägare ha nytta av den nya vägen – därför krävde kommunen oss på 8 miljoner kronor, som ett ”bidrag till gatukostnaden". Beloppet har idag ökat till drygt 12 miljoner. Vi fastighetsägare bestred fakturorna och bad bl.a. om att få kostnaderna specificerade.
Det finns några anmärkningsvärda punkter som vi vill belysa. Redan 2006 gjorde kommunen ett ingrepp i fastighetsägarnas gemensamma väg. Kommunen lade då på ett nytt asfaltlager utan att tala om det. Kostnaden för förbättringen var 1,5 miljoner och kommunen bestämde att det skulle ingå i gatukostnaden, trots att vi hade skött om den sedan början av 60-talet i delägarförening/samfällighet. Det beslutet togs av dåvarande kommunalrådet Bo Pettersson och Tekniska nämnden internt och 3 år före kommunen tog beslut om gatukostnaden. Ytterligare frågetecken har framkommit när facit lagts och det visar sig att. kommunen idag har berikat sig genom att sälja med 11 nya tomter för över 30 miljoner kronor. Den senast sålda kommunala tomten gick för 1600kr/m2. Kommunen har dessutom sparat den största tomten i industriområdet till sig själv för en återvinningscentral, något som inte framkom i gatukostnadsutredningen år 2000. En sådan är normalt skattefinansierad och skall inte betalas av fastighetsägarna i kvarteret. När samhällsbyggnadschefen uttalar sig i ST-tidningen den 3/12 och påstår att de haft diskussioner med fastighetsägarna ljuger han, trots att vi bett om möte har kommunen inte ens svarat. Det enda vi fått är en stämningsansökan med betalningskrav på miljoner. Kommunen har tackat nej till förlikning och kräver hela beloppet.
Vi fastighetsägare menar att vi inte har miljoner liggande i byrålådan och att gatukostnadsuttag åtminstone skall ske på ett skäligt och rättvist sätt.
Fastighetsägarna i Stora Höga Södra industriområde
Morgan Johansson, Henrik Larsson, Sven-Olov Molin, Michael & Eva Cedergren, Leif Svensson, Lars-Erik Markusson