Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det är i lag förbjudet att bedriva hets mot folkgrupp, men hur ser det ut med hets och vilja att utrota en annan art? Det skriver Kerstin von Seth, författare och forskare, i ett debattinlägg om att vargstammen skall reduceras med en fjärdedel. ARKIVBILD Bild: Jörgen Ahlström
Det är i lag förbjudet att bedriva hets mot folkgrupp, men hur ser det ut med hets och vilja att utrota en annan art? Det skriver Kerstin von Seth, författare och forskare, i ett debattinlägg om att vargstammen skall reduceras med en fjärdedel. ARKIVBILD Bild: Jörgen Ahlström

Masslakt på varg

Det är i lag förbjudet att bedriva hets mot folkgrupp, men hur ser det ut med hets och vilja att utrota en annan art? Det skriver Kerstin von Seth, författare och forskare, i ett debattinlägg om att vargstammen skall reduceras med en fjärdedel.

Detta är en insändare. Åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du svara på insändaren, kommentera den eller skriva en egen? Använd detta formulär eller mejla till [email protected]

Vargstammen i Sverige skall reduceras med en fjärdedel, vilket är 75 vargar. Det har Förvaltningsrätten beslutat. Rovdjursföreningarna har överklagat utan resultat. Förvaltningsrättens motiv är, att EUs beslut om art- och habitatsskydd av en starkt hotad art, måste åsidosättas eftersom starkare motiv föreligger. De starka motiven är att älgförvaltningen blir lidande om det finns varg i skogarna, samt risken för jakthundar att skadas vid jakt. Man vill också öka acceptansen för varg, därför måste vargstammen skattas. Den som läser detta förstår att en mycket stark jägarlobby ligger bakom besluten. I Jägarförbundets värdegrund står det att de vill arbeta för biologisk mångfald med livskraftiga viltstammar. Samtidigt säger Jägarförbundets ordförande Peter Eriksson att varg och människa inte kan samleva i skogarna och att Jägarnas riksförbund står fast vid att noll vargar skall finnas kvar i landet. I fjor fick Jägarförbundet 8,9 miljoner kronor av Viltförvaltningen. Hur använder Jägarförbundet sina pengar och sin älgförvaltning? Pengarna skulle gå till: löner, lokaler, resor och aktiviteter för medlemmarna. Men, älgen har minskat i storlek, får ett lägre födelsetal, 0,4 kalvar per år. Ingen kan säga att den förvaltningen är lyckad. Det socioekonomiska perspektivet är enligt forskning vid SLU 69% av svenska folket vill ha varg i skogen. Ändå tas detta beslut helt emot folkets intresse.

Ekonomin för de som satsat på ekoturism i vargdistrikt slås i spillror, medan de som bedriver boskapsskötsel får ekonomisk hjälp med rovdjursavvisande stängsel med generösa bidrag från EU. De stängslen hjälper även mot hund. Så lantbrukarna behöver inte ängslas. Genom att skjuta av vargen, minskar risken för tjuvjakt, anger Förvaltningsrätten som ytterligare skäl. Enligt EU domen, kallad Tapiola C-674/17, krävs rigorös vetenskaplig grund för att en licensjakt ska få genomföras. Då detta inte föreligger utan mycket i domen kan hänvisas till ”anser” och ”tycker”, verkar Jägarförbundets erhållna viltvårdsanslag mest ha använts till lobbyverksamhet inklusive resor till Bryssel.

Vetenskapliga studier från Yellowstone nationalpark visar att då vargen tilläts öka utan påverkan av människa, minskade klövviltstammen till antal, men storleken ökade, samtidigt blommade den biologiska mångfalden, med en ökning av lövskog, bäver, sångfågel, rovfågel och gam. Så vargen har en bättre viltförvaltning än jägarna. Det är i lag förbjudet att bedriva hets mot folkgrupp, men hur ser det ut med hets och vilja att utrota en annan art?

Kerstin von Seth, författare, forskare

LÄS OCKSÅ: Socialdemokraterna har blivit en tant-maffia

LÄS OCKSÅ: Michael Relfsson kritisk till valresultat till utskotten på Orust