Replik på insändaren ”Mer magi åt Tjörns skolor” (19/2):
Jag förbluffas över hur Frank Holvik kan skriva det han gör. Antingen måste han tro att lärare och föräldrar är korkade eller så har han glömt att hans parti varit med och styrt kommunen de senaste åren. Frank Holvik och Centerpartiet hävdar att de vill ge lärarna mer tid att vara just lärare, anställa fler lärarassistenter, garantera eleverna kvalité och kreativitet samt höja lärarnas löner. Frank Holvik vill framför allt skapa magi mellan elever och lärare. Politik är att vilja, sade en klok gubbe en gång, men politik är faktiskt också att prioritera. Det är få som kan bemästra konsten att tillhöra de styrande och därmed har möjligheten att påverka skolans utveckling och samtidigt, ett halvår till valet, låtsas vara i opposition. Det är tydligt att Frank Holvik inte lyckats bemästra den konsten.
LÄS MER:Mer magi på Tjörns skolor
Låt oss för ett ögonblick syna C:s skolpolitik med hjälp av verkligheten;
-C vill ge lärarna mer tid att vara just lärare, men varför har lärarna i snitt fått en till två lektioner fler i sitt veckoschema? Är det på det sättet lärare får mer tid att vara just lärare?
-C vill anställ fler lärarassistenter, men varför sparkade ni ett 60-tal anställda inom förskola och skola i och med er svältbudget 2019? Är det därför man nu är i behov av lärarassistenter?
-C vill höja lärarnas löner, men eftersom vi redan ligger högt där och resten av Sveriges skolkommuner springer löneracet - är det inte bättre och satsa och konkurrerar med en god arbetsmiljö i stället?
-C vill garantera elever kvalité och kreativitet, men varför går det i dag en bildlärare på 25-30 elever? Hade det inte varit bättre att skjuta till mer resurser så att bildlektionerna kan bedrivas i halvklass i stället?
-C vill även skapa magi, mellan elev och lärare, men varför har ni bidragit till att lärartätheten i kommunen sjunkit de senaste åren?
Det blir tydligt hur verklighetsfrånvänt Centern är i frågan och vilken total avsaknad av självinsikt Frank Holvik har för sitt eget agerande i skolpolitiken.
Ludwig Andréasson