Nyligen började den nya visselblåsarlagen gälla. Det innebär att skyddet för den som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats förstärkts ytterligare. I den nya lagen omfattas flera - även arbetssökande, volontärer, praktikanter och egenföretagare.
Dessutom ska verksamheter med minst 50 arbetstagare bli skyldiga att införa interna rapporteringskanaler så att de som innefattas av skyddet kan slå larm. Uppgifter om visselblåsarens identitet skall omfattas av sekretess. Det är nytt jämfört med den förra lagen och innebär ett bättre skydd för den enskilda. Visselblåsaren får även i de flesta fall inte göras ansvariga för att ha åsidosatt en tystnadsplikt under förutsättning att man trodde att rapporteringen av information var nödvändig.
Man får dock inte bryta den kvalificerad tystnadsplikt. De som väljer att hjälpa till vid en visselblåsning omfattas också av skyddet. Det största hotet mot utveckling i offentlig sektor är tystnadskulturen. Därför är det positivt att regeringen valt att lyfta problemet med tysta arbetsplatser.
De flesta råkar någon gång ut för missförhållanden på jobbet. Det kan handla om att handlingsplaner inte följs, arbetsverktyg som inte är ändamålsenliga eller en orimlig arbetsbelastning. Oftast går sådant att lösa i dialog med chef eller annan ansvarig. Om det inte är möjligt kan man gå utanför det vanliga systemet för att påtala missförhållanden och på så vis bli en visselblåsare. Det är en självklarhet att du som anställd har rätt att få din åsikt hörd.
En medarbetare som lyfter fram brister ska inte ses som illojal. Det finns en risk att medarbetare som väljer att skriva avvikelser eller för fram klagomål riskerar att få ett sämre lönehöjning, bli utfryst eller få dåliga referenser vid uppsägning. Enda sättet en kommun kan utvecklas är genom att arbeta med de brister som finns. Det måste finns en nolltolerans mot mobbning och härskartekniker för att möjliggöra en sund arbetskultur där medarbetare blir lyssnade på och respekterade.
Socialdemokraterna Tjörn