Studien visar att för varje hektar ålgräs som försvinner frisätts i medeltal över 60 ton kol och 6,6 ton kväve till miljön.
Studien visar att för varje hektar ålgräs som försvinner frisätts i medeltal över 60 ton kol och 6,6 ton kväve till miljön. Bild: Louise Eriander

Minskade ålgräsängar allvarligt miljöhot – Stora områden i Södra Bohuslän drabbas

I stora områden i Södra Bohuslän, bland annat i Hakefjorden mellan Stenungsund och Tjörn, har de ekologiskt viktiga ålgräsängarna försvunnit vilket innebär allvarliga miljöproblem. En ny internationell studie pekar på oroade konsekvenser.

ANNONS

Det visar sig enligt den nya studien att förluster av ålgräsängar i Södra Bohuslän som skett sedan 1980-talet lett till avsevärd bottenerosion och frisättning av kol och kväve. Dessa ämnen bidrar till ökande klimatförändringar och övergödning. Bland annat visas i studien som leds av forskare vid Göteborgs Universitet att för varje hektar ålgräs som försvinner frisätts i medeltal över 60 ton kol och 6,6 ton kväve till miljön.

LÄS MER:Sista chansen att rädda livsviktiga gräset i havet

Enligt den nya forskningsstudien som leds av lektor Per Moksnes vid Göteborgs Universitet har nästan 10 kvadratkilometer ålgräs försvunnit sedan 1980-talet, vilket under en tjugoårsperiod lett till ökade utsläpp av 60 000 ton kol och 6 600 ton kväve.

ANNONS

Den nya studien – där forskare från universiteten i Stockholm och Göteborg deltar tillsammans med forskare från Åbo Akademi och Syddanskt Universitet – visar vidare att ålgräsängarna spelar en viktig roll för kustekosystemen och utgör dessutom viktiga uppväxtmiljöer för bland annat torsk. Dessutom skapar de klarare vatten genom att botten stabiliseras.

Studien visar också att ålgräsängarna fångar upp och under lång tid lagrar organiskt material rikt på kol och näringsämnen. Den pågående förlusten av ålgräsängar längs bland annat den svenska Västkusten oroar idag forskare eftersom just kol och andra näringsämnen frisätts.

Studien visar också att de bohuslänska ålgräsängarna är ovanligt effektiva på att lagra kol och näringsämnen i sedimenten, framför allt ängar som ligger i vågskyddade områden.

Sådana ängar kan ha flera meter tjocka lager av organiskt rikt sediment vilket gör dem bra för kol- och kvävelagring, konstaterar Per Moksnes. Han framhåller också att utsläppen av kväve från en hektar förlorat ålgräs är betydande:

– Den är i samma storleksordning som det genomsnittliga årliga utsläppet från en fiskodling i Sverige. Det är därför viktigt att dessa utsläpp beaktas vid dispens- och tillståndsärenden som rör skador på ålgräs.

LÄS MER:Rättslig prövning dröjer i muddringstvist på Tjörn

Den bohuslänska studien visar att halterna av kol och kväve är lägre i sedimentet där ålgräsängarna försvunnit och visar att åtminstone 35 centimeter av det organiskt rika sedimentet eroderat bort och frisläppt kol och kväve till miljön. Det är vågskyddade områden som har känsligast sediment och som lättast eroderas bort efter att ålgräset försvunnit.

Rapporten har också beräknat vad det kostar för samhället att kompensera för de ökade utsläppen och det handlar om cirka 1,3 miljoner per hektar förlorat ålgräs.

I studien konstaterar forskarna att gamla ålgräsängar i vågskyddade områden är extra utsatta eftersom man gärna bygger småbåtshamnar och bryggor i dessa områden. De lösa sedimenten är extra känsliga för svall från båtar.

– Vi hoppas att denna studie ska belysa vikten av att identifiera och öka skyddet av dessa värdefulla och känsliga ålgräsängar, uppger Per Moksnes.

LÄS MER:80 000 ålgräsplantor ska planteras vid Lilla Askerön

I södra Bohuslän mellan Lilla Askerön och Tjörn pågår ett projekt där man försöker återplantera ålgräs i en innerfjord.

ANNONS