Hur vi använder språket har betydelse. Likaså hur medierna använder språket i sina konstruktioner av verkligheten, menar insändarskribenten.
Hur vi använder språket har betydelse. Likaså hur medierna använder språket i sina konstruktioner av verkligheten, menar insändarskribenten. Bild: Tommy Feldth

Kanske borde vi komma på ett bättre ord?

Socialstyrelsen avråder sedan 2007 från att använda sig av ordet ”handikapp” på grund av att det är föråldrat och stigmatiserande. I slutändan handlar det om vilka normer och attityder vi vill ge uttryck för när vi pratar eller skriver med varandra, menar insändarskribenten.

ANNONS

Nyligen läste jag en artikel i Lokaltidningen om att en park på Tjörn skulle få en handikapptoalett. Det är inget innehållsmässigt fel på artikeln – tvärtom. Svenska språket är på många sätt ett rikt språk, även om andra språk, såsom engelskan får en allt större betydelse för oss som människor och som samhälle.

Tiden går och vi med den. Samma sak gäller det med det svenska språket. Personer med en funktionsnedsättning kunde förr kallas för sinnesslö, imbecill och idiot. Med tiden har epiteten, men framför allt människosynen förändrats till det bättre. Från att kalla någon sinnesslö till handikappad till att i dag beskriva personens funktioner som nedsatta och inte personen som nedsatt.

ANNONS

Vi har alla en stor uppgift att använda oss av ett språk, i såväl tal som skrift, som inkluderar fler. För i slutändan handlar det om vilka normer och attityder vi vill ge uttryck för när vi pratar eller skriver med varandra. Hur vi använder språket har betydelse. Likaså hur medierna använder språket i sina konstruktioner av verkligheten.

Socialstyrelsen avråder sedan 2007 från att använda sig av ordet ”handikapp” på grund av att det är föråldrat och stigmatiserande. Vi måste i stället vara djärva och vem vet, kanske till och med komma på ett bättre ord och utveckla svenska språket till att bli ett mer inkluderande språk?

Ludwig Andréasson

ANNONS