Till alla politiker i Stenungsund, Tjörn och Orust.
Tänk om vi började i en annan ände.
I dag möts vi ofta av rapporter om barn som inte mår bra i skolan. De känner stress, tappar motivation och orkar inte riktigt med. Diskussionerna handlar ofta om betyg, kursplaner och prestation. Men tänk om problemet inte börjar i skolan – utan långt tidigare?
Förskolan är barnets första möte med det gemensamma samhället. Det är där grunden läggs för trygghet, nyfikenhet och lust att lära. Ändå organiseras många förskolor idag i stora grupper, med högt tempo och många intryck. För vissa barn fungerar det, men för många blir det en miljö som skapar stress snarare än trygghet.
Så hur skulle det vara om vi tänkte om?
Föreställ dig en förskola för barn mellan 1 och 5 år som verkligen utgår från barnets behov av lugn, närhet och relationer. En plats där dagen inte styrs av krav på vad barn “måste” lära sig, utan av en rytm där lek, samtal och omsorg får ta plats i balans.
I en sådan miljö är grupperna mindre. Pedagogerna har tid att se varje barn, lyssna och samtala. Det finns utrymme för långsamhet – att stanna upp i en fråga, att följa barnets nyfikenhet, att låta en lek få utvecklas utan att avbrytas. Här blir lärandet inte något som pressas fram, utan något som växer fram naturligt. När barn känner sig trygga och sedda vågar de också utforska, fråga och tänka.
Omsorgen blir inte något vid sidan av, utan en integrerad del av dagen. Att bli tröstad, att få sitta nära en vuxen, att bli sedd i sina känslor – allt detta bygger den emotionella stabilitet som senare behövs för att klara skolans krav.
En lugn förskola betyder inte en passiv förskola. Tvärtom. Det är en plats där barnens inre drivkraft får utrymme. Där nyfikenhet inte stressas fram, utan får växa i sin egen takt. Idag stänger vi avdelningar och behåller barnantalet i STO varför inte passa på att faktiskt minska barngrupperna på riktigt? Kanske det är dags för STO-politiker att tänka över hur de vill driva kommunerna? Hur de ska bli attraktiva för barnfamiljer? Öka inflyttningen och därmed förbättra ekonomin.
Kanske är det just här vi hittar en del av lösningen på barns psykiska mående, skoltrötthet? Ge det 5 år och kommunerna kommer att se välfärden öka!
Linda Rossövik, förskollärare
