I år har Naturvårdsverket halverat jakten på gråsäl trots att stammen växer. Myndigheten tillåtit inte någon licens- eller skyddsjakt på knubbsäl eller vikare.
Jakten idag kan beskrivas som ett hållbart brukande av en förnyelsebar resurs. Men jakten har också blivit ett viktigt verktyg för att balansera viltstammarnas storlek, minska problem för samhället, fisket, skogs, jordbruk. Därtill ses jakten allt oftare som ett viktigt instrument i arbetet med att rädda hotade arter. Jakten på säl fyller alla ovan nämnda kriterier.
Längst Sveriges kuster finns det idag många fiskarter som uppvisar alarmerande låga nivåer. Det kustnära yrkesfisket har stora problem. Sedan 1970-talet när sälen var akut hotad har situationen förändrats radikalt. Idag är sälen vanlig längs våra kuster. Mängden sälar ställer till problem, inte minst för de fiskbestånd som riskerar försvinna.
Forskningen är inte entydig. Sälforskare verkar vilja hålla igen med jakt, medan fiskforskare gärna vill göra tvärt om. För att hantera forskningens olika inriktningar har Naturvårdsverket tagit fram en ”Strategi för Svensk viltförvaltning”. Här har myndigheten slagit fast att man ska se på hela ekosystem och inte enskilda arter inför olika beslut. Det är varken sälen eller fiskbestånden som är det viktigaste utan helheten. När det gäller säljaktsbeslutet i år, så har Naturvårdsverket inte tagit hänsyn till sin egen strategi. Fokus enbart på sälen. Beslutet är därför förvånande och kontraproduktivt.
I Västra Götalands län har vi en etablerad säljakt. Och de lokala jägarna bidrar med att samla kunskap om djuren. Jägarna skickar in prover till myndigheterna så att Sverige kan ha aktiv koll på sälstammarnas hälsa.
Jägare har lärt sig jaga säl genom utbildning och tradition, det är en jaktform som kräver stor kunskap. Att balansera sälens skador på fisket och fiskbestånden, då behövs långsiktighet och förutsägbarhet. Fiskbestånd utplånas och sälar svälter är konsekvensen.
Jägareförbundet Västra Götaland Väst
Genom Morgan Andersson