Att bygget av Karlatornet på Lindholmen i Göteborg är både stort och internationellt är påtagligt för den som besöker det som utvecklas och byggs av Serneke i samarbete med Fastighets AB Balder. Det är en arbetsplats för cirka 550 yrkesarbetare och cirka 130 tjänstemän.
Små klisterlappar på bygghjälmarna anger vilka språk man pratar – svenska, engelska och polska är annars de officiella språken – och transporterna upp och ner i de fem hissarna är så omfattande att hisskonduktörer sköter logistiken för personal och material. Det som inte åker upp i hissar kommer på plats med lyftkranar.
Varje dag hålls samordningsmöten för att diskutera alla lyft och transporter. Planeringen är minutiös för att arbetet ska kunna flyta på.
Frédéric Vermeulen arbetar med det som verkligen kommer att synas när Karlatornet är klart – han ansvarar för att glaset på fasaden kommer på plats. Hans resa framåt och uppåt i livet började i Spekeröd.
Eller snarare i Lille i nordvästra Frankrike.
Utbildad snickare
Frédéric har franska föräldrar. De skilde sig när han var riktigt liten. Hans mamma arbetade på ett café i Dunkerque. Hans nya pappa kom från Sverige för att göra jobb för Isentas räkning på Stena Lines frysbåtar på 80-talet.
– Den jag kallar för pappa är inte min biologiska för han kom aldrig in i bilden. Jag vet inte vem han är. Jag har varit lite nyfiken från och till. Men jag sa till pappa att ”jag har en pappa – det räcker”.
Fyra år gammal hamnade Frédéric i Stora Höga. Som alla andra gick han i skolan och som alla andra spelade han fotboll i Vallens IF, den förening där Frédéric idag är ungdomsledare. Med tanke på hans nuvarande uppdrag skulle man kunna tro att han studerat till ingenjör.
– Men jag är utbildad till snickare på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Allt handlar om egenintresse – vad vill du lära dig?
Lånade av kompisar
Arbetsresan genom livet är en berättelse om hur det ena har gett det andra där han ofta kommit att få ledande och planerande befattningar. Under sju års tid arbetade han på norska oljeplattformar som förman och senare ansvarig för ett av tre arbetslag.
Två veckor på plattform följdes av fyra veckor hemma. Det gav utrymme att starta ett byggbolag – som 21-åring köpte han det hus som han fortfarande bor i – för att i ett senare skede bygga om en skola i Lysekil till lägenheter.
När barnen föddes – han är idag skild med tre barn – blev det aktuellt med fastare rutiner. Han tog jobb på Silikonglas som arbetsledare och montörsledare. Jobbet gav honom inspiration att starta eget inom glas – KVS Glas & Byggteknik – där Petri Karlsson senare blev hans kompanjon.
– I början tog jag knappt ut någon lön. Vi byggde upp likviditeten för att kunna köpa in material. Jag fick till och med låna pengar av kompisar för att kunna köpa hem. Banken trodde inte på mig, säger Frédéric.
– Första året omsattes i runda slängar 6,5 miljoner. När Petri köpte in sig och jag kunde fokusera lite mer på sälj omsatte vi 26 miljoner året därpå. Vi är inne på vårt sjunde år och är idag 14 anställda.
Glasklara uppdrag
KVS arbetar med ”structural glazing”, ett koncept som kom på 70- och 80-talet.
– Det är samma princip som i bussar och bilar där rutan är fastlimmad i konstruktionen. Man limmar allt och slipper då alla karmar. Bara glas och silikon.
KVS har byggt en rad bilhallar runt om i Sverige för Volvos räkning, gjort fasaden på Resecentrum i Kungälv liksom Humanisten i Göteborg. I Göteborg jobbar man just nu bland annat med kupolen på Universeum plus byte av allt glas på stora Ullevi.
Arbetena har uppmärksammats. För en galleria i Kristianstad var KVS för två år sedan nominerade till Glaspriset. Frågan är om det kan bli ett pris när Karlatornet är färdigt?
”Häftigt få vara med”
När Frédéric kom in i Karlatornet hade projektet pågått i några år. Tornet hade då hunnit bli 20 våningar högt inklusive de två som är under markytan.
– Jag sa till Petri att ”tänk vad häftigt det hade varit att få vara med”. Och när man väl får det där samtalet och får sitta på intervjun och känna dem på pulsen... jag kände att ”jag ska bara vara med här, jag får bara se till det att det fungerar”, säger Frédéric.
Frédéric är på plats i Göteborg i huvudsak tisdag till torsdag.
Vad är det som du har gjort när det är färdigt?
– Samordnat så att glaset faktiskt kommit på plats. Från våning ett och hela vägen upp. Då blir det 245 meter högt vilket är 74 verkliga våningar, säger han.
– Gjutningen har kommit halvvägs men fasaden har inte kommit halvvägs. Där är vi hösten 2022. Senvintern eller våren nästa år ska gjutningarna till toppen vara helt klara. Jag är klar med mitt jobb hösten 2024.
”Mitt jobb lyfta blicken”
Frédéric arbetar för Sernekes organisation som specialist och konsultar som så kallad blockchef för fasaderna.
– Mitt jobb är att lyfta blicken. Planera arbetet. Se till så att allt flyter på. Att allt kommer i rätt tid. Att man arbetar säkert och följer arbetsregler som satts upp. Att kvaliteten efterföljs och kan kontrolleras. Sist men inte minst att det görs i rätt tid, säger Frédéric.
– Jag är inte ingenjör utan självlärd men skulle jag sätta mig på ett möte med tio ingenjörer skulle de inte märka någon skillnad, säger han.
– På våra egna jobb säljer jag in men jag förankrar alltid med min kompanjon som gått på Chalmers och är ingenjör. Nio gånger av tio har jag rätt! Erfarenheten har lärt mig att jag är duktig på att planera jobb.
Tornet ska snurra
Frédéric guidar på en tur i Karlatornet. Vyerna över Göteborg men också hav och land är enastående. Och då ska tornet bli 100 meter högre än vad det är idag.
Ett observationsdäck med tillhörande restaurang högst upp ska i framtiden göra det möjligt för andra än boende och kontorsarbetande att njuta av utsikten.
Karlatornet befinner sig i det stadiet att toppen ska börja ”snurra”.
– 30 000 kvadratmeter yta ska täckas av 50 procent betong och 50 procent glas. Två av sidorna har fördelningen cirka 75 procent glas och 25 procent betong och motsvarande sidor har tvärtom. På våning 37 börjar tornet snurra och då byter dessa sidor plats med varandra. Den effekten byggs upp till våning 69, säger Frédéric.
Längre ner i byggnaden har man kommit längre. Det går att ana det som ska bli kontor, man förstår hur lägenheterna kommer att se ut – i några pågår sedan en tid tillbaka inredningen – och man får en uppfattning om hur hotellet är tänkt att bli.
Gjort ett avtryck
Att vara med på Karlatornet är inte bara ännu ett uppdrag i mängden – det sticker verkligen ut i ordets absoluta bemärkelse. Samtidigt är det en symbol för den resa Frédéric har gjort.
– För sju år sedan satt jag i mitt garage med tio graders värme från ett element och räknade på de första jobben, svetsade ihop mina första stålbitar i en hyrd bondgård och flyttade senare till ett litet kontor i Kungälv och till det vi är idag i Stora Höga, säger han.
– När man går i Brunnsparken kan man se tornet för det ligger parallellt med kanalen. Att kunna säga att KVS har varit med på ett hörn är faktiskt lite coolt.
