Mikael och Pontus Frondén hemma i sitt 1800-talstorp som de använder till loppisen Gubbröran.
Mikael och Pontus Frondén hemma i sitt 1800-talstorp som de använder till loppisen Gubbröran. Bild: Frida Ekborg

Gubbröran tipsar om hur du fyndar på loppis

Se möjligheter, hitta på ett nytt användningssätt och blanda gammalt och nytt. Det finns många tips för dig som vill lära dig att fynda på loppis eller secondhand. Några som har koll är duon i Gubbröran.

ANNONS

I ett litet rött 1800-talstorp mellan Jörlanda och Stora Höga ligger loppisen Högaskog, som från och med i år heter Gubbröran. Namnet myntades av en väninna för många år sedan, och har fått hänga kvar. ”Vi är ju gubbar, men det är oftast inte så rörigt. Bara nu innan säsongen drar igång”, förklarar Pontus Frondén. Det är en etablerad loppis som nu är inne på sin 12:e sommar.

– Men nu har vi ”rebrandat” och gjort det mer på riktigt, säger han.

Han har precis snickrat klart en kassadisk av gamla innerväggar som kommer från torpet. Innerväggarna, av tjocka gamla plankor med utmejslade nummer, blev över när paret renoverade – men togs till vara på. Återbrukat och återanvänt, precis som mycket annat i Pontus och Mikael Frondéns hem.

ANNONS

– Ett hem inrett med bara Mio-möbler är inte så skoj, kan jag tycka. Det är väl fine att köpa en möbel på Mio men då är det ju kul att komplettera med till exempel en matta på loppis eller auktion, säger Pontus.

Egentligen så var det meningen att saker skulle rensas ut från torpet, inte in, och det var så allt började. Torpet hade varit i Pontus släkts ägo sedan 50-talet och när Pontus och Mikael köpte fastigheten hade de för avsikt att göra gäststuga av torpet. Men det ena ledde till det andra.

– I takt med att kunderna ökade så försvann det ju saker, vilket gjorde att vi var tvungna att scouta nya saker. Sedan hade vi kunder som kom upp och lämnade saker, kompisar som flyttade och sedan skapade ju det ett intresse hos oss själva. Vi tycker också det är kul att gå på loppisar.

Nu är det en mix av antikviteter men också nostalgiska saker. Dessutom finns egenproducerad sylt och saft till försäljning. Nytt för i år är även hantverk av nysilverskedar. Förra året startade de även en cafédel i köksträdgården, något som efterfrågats av kunderna.

– Det blev så himla mycket hemester och vi märkte att kunderna kom långt ifrån, både Lidköping och Alingsås. Det blev ju jätteskoj. Men Micke är narkossjuksköterska och jobbar i ambulansvården som administrativ chef, och han gör ju det här när han är ledig. Jag själv har gått permitterad ett år för jag arbetar inom flyget på ett charterbolag. Men nu har ju vi precis sparkat igång vår verksamhet, så jag vet inte riktigt hur vi ska få ihop detta. Vi har många bollar i luften, men jobbar bättre under press, säger Pontus och skrattar.

Kunderna kommer som sagt från alla möjliga orter. Det är också alla möjliga typer av kunder. Det är kunder som tittar på saker och minns, kunder som shoppar ur medvetet miljötänk och kunder som vet precis vad de vill ha — när något speciellt dyker upp.

– De som springer på mycket loppisar vet precis vad de är ute efter. De uttalar ju sällan exakt vad det är de vill ha, de vet när dem ser det. Lite så som jag funkar själv. Man går in och så skannar man hyllorna och sedan så gör man en djupdykning och så hittar man det: ”wow, en del till en autoklav, vad skojigt! Undrar vad man kan göra av den?”, säger Pontus och fortsätter:

– Annars är det väldigt spritt. Äldre generationen kommer ofta och är nostalgiska och säger ”åh, en sådan hade min mormor”, medans yngre i 20-25-årsåldern går jättemycket igång på återbruket. De vill inte köpa nya saker för de tycker det är onödigt.

Hur fyndar man?

– Jag själv försöker alltid se möjligheter när jag är på ställen. Vad kan den här användas till och är det givet att man har en mortel från 1800-talet som mortel eller kan man hitta på ett nytt användningssätt? Måste en gammal kaffekvarn vara en kaffekvarn, eller kan man kanske planera en blomma i den? Och sedan att se möjligheten att blanda gammalt och nytt för att få en schysst inredning.

Mikael och Pontus Frondén.
Mikael och Pontus Frondén. Bild: Frida Ekborg
ANNONS