Misteln i trädet är dock ingen nykomling.
– Nej, den har funnits här i många, många år. Förmodligen sedan huset byggdes och långt innan jag själv började jobba här för över 15 år sedan, berättar butikschefen Susanne Reinli, om den halvparasitisk trädlevande blomväxten som gömmer sig bland de vita äppleblommorna.
Ändå är det fortsatt många som kommer in i butiken och frågar om de som jobbar där vet om att de har en mistel i trädet.
– Och det vet vi förstås, även om den kan vara svår att upptäcka med blotta ögat just nu när trädet blommar. Den syns ju mycket bättre när trädet är avlövat och bara den lyser vintergrönt.
Relativt sällsynt i Sverige
Misteln är relativt sällsynt i Sverige och därför fridlyst. Man får exempelvis inte ta ned ett träd som mistel växer i utan att först söka tillstånd hos länsstyrelsen. Man får heller inte hur som helst plocka blad från den, vilket dock inte hindrat förbipasserande vid Strandvägen att göra just så.
– Det var väl en jul för cirka fyra år sedan, då hade någon plockat bort precis alla blad från trädet, troligen för att dekorera med, berättar Susanne Reinli.
Att hänga upp den i taket eller ovanför en dörr vid jul och sedan kyssas under den anses ju nämligen enligt gammal tradition både ge lycka och fruktbarhet.
Ansågs skydda mot ont
Förr ansågs misteln också besitta magiska egenskaper och skydda mot ont. Misteln var exempelvis en helig växt hos de gamla kelterna och heligast var den som växte på ek. Den fick bara en druid-präst skörda med en skära av guld i fullmånens sken.
Man trodde då vidare att ett barn som blivit till under ett mistelträd under fullmåne skulle bli ovanligt klokt och få synska förmågor som vuxen.
I vår egen nordiska mytologi är misteln också mytomspunnen, då en pil gjord av mistel sägs ha dödat Balder, Odens son. Misteln har historiskt även spelat en viktig roll inom medicinen där man hävdat dess förmåga att skydda mot olika slags sjukdomar och plågor, samt verka blodtryckssänkande.
Sprids via fågelbajs
I Sverige förekommer misteln i dag huvudsakligen i Mälardalen och östra Småland där den hittats i ett tjugotal olika värdträd som hagtorn, vildapel, rönn, lönn, alm och olika äppelträd. Den största andelen lever dock på lind – 78 procent av över 20 000 undersökta mistlar i Sverige.
Bären från misteln sprids via fåglar som bajsar ut dem på nya värdträd. De klibbiga bären fastnar då ofta i grenklykor där de slår rot, vilket kan förmodas vara fallet med just paradisäppelträdet vid Strandvägen.
– Men det kan också vara ”människofåglar” som har gjort det, eftersom det finns en del sådana entusiaster som gillar att ta bär och kleta fast dem på träd för att det ska växa en mistel där, säger Mats Havström, botaniker och enhetschef vid Botaniska trädgården i Göteborg.
Om så är fallet vid Strandvägen får vara osagt.
