I våras planterades 80 000 ålgrässkott ut i en vik vid Lilla Askerön mellan Tjörn och Orust. Ett projekt som nu har visat sig ha gett goda resultat.
– Vi gjorde de sista proven i mitten av oktober och då visade det sig att de hade mer än fördubblat sig. Det såg väldigt lovande ut, säger Per-Olav Moksnes.
Vintern är en kritisk period så först om ett halvår kan forskarna på riktigt bedöma hur lyckosamt projektet har varit. Området som har behandlats är en mindre vik vid Lilla Askerön i Tjörns kommun, hundra hektar stort. Ett både kostsamt och tekniskt avancerat arbete.
– Det har varit ett högriskprojekt. Vi har använt dykare som har planterat ut skotten för hand med 25 centimeters mellanrum, berättar Per-Olav Moksnes.
Ålgräset är havets barnkammare
Ålgräset har en viktig funktion för den biologiska mångfalden. Sedan 1980-talet har 95 procent av ålgräset försvunnit. Ålgräset har också kallats för havets barnkammare.
– Teorin är att det berodde på övergödning som var väldigt stor på 1990-talet. När ålgräset försvinner grumlas sediment upp och vattnet blir grumligt vilket tycks sprida sig till närliggande vikar som en dominoeffekt, berättar per-Olav Moksnes.
Nu hoppas forskarna att det planterade ålgräset på liknande sätt ska kunna sprida sig till omkringliggande vikar.
– Genom det här vet vi i alla fall om det fungerar i en mindre skala. Det finns områden i haven längs kusten som inte går att restaurera nu. Längre söderut i Hakefjorden måste man använda en annan teknik.
En fantastisk precision
Det har varit ett kostsamt projekt. Dykare har planterat ut ålgrässkotten men innan dess har den leriga havsbottnen preparerats med sand.
– Idén fick vi från forskare i Danmark som använt sandutläggning i ett annat syfte. Sanden har använts för att stabilisera den lösa gyttjebotten. Det har gjorts med pråmar och avancerade grävmaskiner som har gps-sändare i sina skopor. Maskinisterna har kunnat lägga ut sanden med två centimeters precision på hela området, säger Per Olav Moksnes.
För sand och plantering beräknar Per-Olav Moksnes en kostnad på minst 2,5 miljoner kronor. Om projektet i slutänden visar sig vara så lyckosamt som forskarna nu tror går det inte att överföras direkt i större skala, då det är för dyrt. Det man lyckats med hittills är bara en liten bit på vägen.
– Det här är ett storslaget experiment som vi ska följa upp.
Krävs annan teknik söderut
Längre söder ut, i Hakefjorden och i vattnen utanför Marstrand går det exempelvis inte att använda tekniken.
– För att få tillbaka ålgräset där skulle vi behöva en annan och billigare teknik, kanske spruta ut sand istället. Det här är inget man kan göra överallt. Men vi hoppas slå in en kil i problematiken, att vi stoppar dominoklossarna att fortsätta falla, säger Per-Olav Moksnes.
LÄS MER:Minskade ålgräsängar allvarligt miljöhot – Stora områden i Södra Bohuslän drabbas
