Pauline Algeröd, bosatt i Kållekärr på Tjörn, tar bladet från munnen och berättar om distinktionerna hon lade märke till – då hon studerat arkitektur i både Sverige och Danmark.
Medan de svenska utbildningarna främst grundar sig på teknisk grund, lägger de danska utbildningarna stor vikt på det konstnärliga uttrycket i arkitekturen. En annan kontrast är hur grannländerna behandlar sina praktikanter. I Sverige betalar arkitektkontoren sina praktikanter, vilket sällan sker i Danmark.
– Det baseras, utöver de tekniska och konstnärliga aspekterna, på hur samhället är uppbyggt. Det finns ett annat system i Danmark där arkitektkontoren använder sig av praktikanter på ett sätt som inte är helt etiskt, men de får en möjlighet att använda sig av dem för att skapa bättre arkitektur. Samhällsmässigt och etiskt är det betydligt bättre i Sverige.
LÄS MER:Ung Tjörnbo ska bygga sitt eget hem
”Det är ju de som har pengarna”
Pauline berättar att det finns en otroligt levande kultur i Köpenhamn, där i stort sett alla är intresserade av arkitektur. Hon menar att västkusten och framför allt Göteborg, som gammal arbetarstad, inte tagit del av det konstnärliga i arkitekturen på det sättet – utan står istället lite handfallna inför byggföretagen.
– En annan viktig aspekt som skiljer länderna åt, är att de stora svenska byggaktörerna tar besluten själva – det är ju de som sitter på pengarna. Vilket i slutändan leder till att de svenska arkitektkontoren får ta på sig större projekt för att nå ekonomisk vinning.
Men allt är inte nattsvart. Pauline lyfter fram Egnahemsfabriken på Tjörn som nationellt intressant.
Social arkitektur på Tjörn
Egnahemsfabriken är en förening som finns till för att främja lokal samhällsutveckling och medlemmars intressen, och det gör de genom att stötta genomförandet av självbyggeriprojekt i olika skalor.
– Egnahemsfabriken på Tjörn har skapat en plattform för att göra det möjligt för folk att bygga själva – om man till exempel inte har kunskapen som krävs eller saknar verktyg eller manskap. Man kan jämföra det med hur det såg ut under bondesamhället, då man hjälptes åt – köpte en traktor tillsammans, och hade samhörighet med de andra gårdarna.
I och med att verksamheten drivs som ett socialt företag innebär det även att verksamheten drivs utan kommersiellt intresse.
– De har skapat ett community där man blir medlem och så får man tillgång till verktyg, planering och rådgivning. De är nationellt intressanta och har vunnit en massa priser, säger Pauline.
LÄS MER:Söker medlemmar till drömprojekt – vill skapa kallbadsparadis
