Uppskjutna operationer och virus på avdelningarna – så lider patienter av pandemin

Väntan för de patienter som inte prioriteras högst i operationskön är på sina håll smärtsam lång. Detta med allvarliga följder för redan sköra människor som därmed blivit mer och mer funktionshindrade i pandemins spår. Samtidigt finns det flera exempel på patienter som har smittats av coronaviruset under behandling inne på sjukhuset.

ANNONS
|

Pandemin har påverkat patienterna på regionens sjukhus på olika sätt. En del av den ordinarie vården har kunnat fortlöpa som vanligt, medan en hel del verksamheter har fått dra ner på sin kapacitet rejält för att minska på smittoriskerna och kraftsamla för den covidbehandling som i det närmaste överskuggar hela sjukvården.

Några av de mest påtagliga följderna har blivit en rejäl skörd framskjutna operationer, i vissa fall med ödesdigra konsekvenser.

– Det finns de, till exempel med utslitna knän, som på grund av framflyttade operationer försämras så mycket så att de blir mer funktionshindrade. Där finns det exempel på att vi har fått lyfta patienter högre upp i prioriteringen, säger Olof Ekre, chefsläkare inom NU-sjukvården som omfattar Näl i Trollhättan och Uddevalla sjukhus.

ANNONS

”Hårdare prioriteringar”

Samma utveckling har skett på andra sjukhus i regionen. Till exempel på Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus.

– Vi har tvingats till hårdare prioriteringar, vilken vård är mest angelägen? Det här har blivit tydligt exempelvis för de som väntat på en ny höft- eller knäprotes, patienter med mycket lidande men som helt enkelt har fått vänta längre på sin operation. Till exempel har canceroperationer fått en högre medicinsk prioritet, säger Tobias Nilsson, biträdande sjukhusdirektör för sjukhusen i väster.

– Jättejobbigt för individen och väldigt tråkigt men nödvändigt för oss, fortsätter han.

Uppskjutna operationer har knappast gjort vårdkön kortare, tvärtom. I dag lyckas NU-sjukvården endast operera mellan 55 och 60 procent av patienterna i operationskön inom de 90 dagar som vårdgarantin lovar.

Mest akuta hinns ändå med

Regionen generellt tror att det kommer ta ett helt år att nå full tillgänglighet igen, men Olof Ekre hoppas det ska gå snabbare än så.

Även på sjukhusen i Alingsås och Kungälv kämpar man med vårdkön, fast här lyckas man operera 75 procent av de i operationskön inom 90 dagar efter beslut.

– Vi klarar inte alla patienter inom 90 dagar, säger Tobias Nilsson.

Men de riktigt akuta operationerna hinner ändå genomföras skyndsamt, betonar han och återkommer till prioriteringen.

Så ser vårdkön ut i NU-sjukvården

Vårdgarantin säger att alla medborgare ska ha rätt till behandling inom 90 dagar.

Sett till de patienter som efter remiss väntar på behandling, så uppfyller NU-sjukvården i skrivande stund vårdgarantin till 76 procent.

Denna siffra har svängt rejält under pandemin; kring förra sommaren var den nere på 55 procent, ökade så smått till 60 procent under hösten och i november 2020 innan andra vågen slog till hade vården kunnat arbeta mer normalt och kommit upp i 80 procent.

Siffrorna för väntetid till operation ser i skrivande stund dystrare ut. I dag förmår NU-sjukvården endast tillgodose operation inom 90 dagar för mellan 55 och 60 procent av de som står i kö. Som bäst under pandemin var den uppe på 72 procent i november ifjol. Dagens siffror är ändå bättre än de låga 45 procent som var fallet i slutet av förra sommaren.

Källa: NU-sjukvården

Ända sedan pandemin bröt ut i mars ifjol har det förekommit fall där patienter på sjukhuset har smittats av covid-19 i samband med att de behandlats för andra sjukdomar.

Hur många fall det rör sig om är i dagsläget oklart men att helt hålla smittan utanför sjukhusväggarna har visat sig svårt att lyckas med.

– Vi vet att det har förekommit men det är svårt att avgöra hur många fall det rör sig om, säger Olof Ekre.

En delförklaring kan förmodligen vara att kunskapen om och åtgärderna för att hindra smittspridningen var klart sämre i början av pandemin än vad den är nu.

– Tidigare var uppfattningen att man inte var smittsam om man inte hade symptom, men så enkelt var det tyvärr inte, konstaterar Olof Ekre.

Sparsam med skyddsutrustning

I pandemins begynnelse var också personalens användning av skyddsutrustning mindre omfattande än idag, något som också var kopplat till att det tidigare fanns en form av ”sparsamhetspolicy”. Det var helt enkelt oklart hur långt lagren skulle räcka.

Successivt under pandemin höjdes sedan kraven på skyddsutrustning, och efterfrågan har med tiden kunnat tillgodoses.

Var ni för sparsamma i början?

– Jag kan inte säga att vi gjorde fel. Men vi trodde att situationen skulle kunna bli mycket värre än vad den sedan visade sig bli, säger chefsläkaren som berättar att NU-sjukvården inför den första vågen våren 2020 befarade ett scenario med dubbelt så hög belastning av coronapatienter som sedan visade sig bli fallet.

– Med facit i hand kan man alltid säga att man kunnat göra på ett annat sätt. Men i pandemins början kunde vi inte veta hur allvarligt det skulle bli, säger han.

Även på Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus har det förekommit att patienter har smittats med coronaviruset.

– I början hade vi sådana fall, men inte nyligen, säger Tobias Nilsson.

Så ser vårdkön ut i Alingsås och Kungälv

Vårdgarantin säger att alla medborgare ska ha rätt till behandling inom 90 dagar.

För sjukhusen i väster, som omfattar Alingsås lasarett, Angereds Närsjukhus, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus, lyckas man infria vårdgarantin för de som ska opereras i 75 procent av fallen.

Totalt väntar 3 368 personer på operation på någon av de fyra nämnda sjukhusen. 853 stycken av dem har vätat längre än vårdgarantins 90 dagar.

Källa: Sjukhusen i väster

ANNONS