Engagemang och eldsjälar driver DIF framåt

Det började med en engagerad sommargäst, arbetsvilliga elever och en lurad rektor. Snart sjuttio år senare står Dyröns IF kvar på samma mark och med drömmar om framtiden.
– Det finns ingen ambition att minska utan vi ska fortsätta investera och utveckla föreningen, säger vice ordförande Ulrik Strömberg.

ANNONS

Ute på Dyrön finns en livaktig 69-åring. Dyröns idrottsförening är med sina 325 medlemmar nästan dubbelt så stor som den bofasta befolkningen på ön de verkar på.

Senast DIF hade ett lag i en idrottsserie var i fotboll för ungefär femton år sedan. Att få ihop folk blev till sist för svårt. Istället har fokus skiftat till annan verksamhet. Idag engagerar idrottsföreningen medlemmar och sommargäster i allt ifrån fotbollsskola till midsommarfirande och löpartävling. Därtill finns boule, tennis och en idrottshall att använda året om.

– Midsommarfirandet brukar dra uppemot 800 personer men det har vi inte kunnat köra på två år nu. Sen brukar fotbollsskolan normalt sätt dra 250 barn men i år fick vi köra en begränsad variant, berättar Ulrik Strömberg.

ANNONS

– Barnen på fotbollsskolan kommer inte ensamma, utan de har ju föräldrar med så det drar ju väldigt mycket folk. Det är ju inte bara viktigt för idrottsföreningen, utan det drar ju in pengar till hela ön.

”Fattar man att det är viktigt är man med”

Föreningslivet på Dyrön i stort är både rikt och viktigt berättar Ulrik. Förutom idrottsföreningen finns Vägförening, Samhällsförening, Badförening, Scen för alla och Båtförening.

– Hela ön har ett rikt föreningsliv. Ingen tjänar några pengar på föreningarna utan allting syftar till att återinvestera så det kommer öborna till del, säger Ulrik och fortsätter:

– Det finns en gemenskap kring föreningarna. Man har fattat att det är viktigt. Katastrofen är om affären skulle lägga ner. Den bär sig för att det kommer folk på sommaren och för att föreningarna har sin verksamhet.

Just föreningarnas vikt för livet på ön och möjligheten att bo året runt är något Ulrik återkommer till. Han menar att det krävs att föreningarna engagerar folk för att samhället på Dyrön ska gå runt.

– Jag sa till min fru att det är för hålla ön intressant. Men det stämmer inte riktigt utan det är för att det ska kunna fortsätta vara en året runt-ö och inte bara en sommarö, säger Ulrik.

– Här är det skillnad så klart men det är inte så stor skillnad som det är på andra ställen.

För egen del berättar Ulrik att han blev engagerad i DIF samtidigt som han flyttade till ön.

– Jag blev tillfrågad på en gång. Bor man här så är man med. Fattar man att det är viktigt så vill man ställa upp.

Om man flyttar till ön så kommer frågan om att vara med snabbt?

– Det skulle jag tro och då svarar man ja. Det finns ingen anledning till att inte vara med.

Startades av sommargäst

Historien om Dyröns IF börjar för snart sjuttio år sedan. Då var det en engagerad sommargäst, Olof Ljungdahl, som drog igång föreningen. Då bestod föreningen av ett gäng killar som spelade fotboll på gräsplätten i södra hamnen.

Nio år senare kom en engagerad lärare till ön och föreningen tog nästa steg. Kurt Dahlin, som läraren hette, hade ett stort idrottsintresse.

– Han såg möjligheter till idrott i allt, berättar Ann-Gerd Grahm som gick hans klass.

På marken ganska mitt på ön, där det tidigare varit odlingslotter såg Olof Dahlin möjligheten att anlägga en fotbollsplan men först var han tvungen att be alla de som hade marken där att donera den.

– Alla som hade mark på Dyrön där fotbollsplanen ligger gick med på att donera den. Det här var ju på tiden då jord var guld värt på ön, så hur han bar sig åt var det aldrig riktigt någon som förstod. Men han fick med sig alla markägare utom en, säger Ann-Gerd Grahm.

När han fick tillgång till marken var det dags att börja gräva och arbeta fram en fotbollsplan. Det krävdes mycket arbete, och det var det skolans mellanstadieelever som fick utföra.

Lurade rektorn

Ann-Gerd, som är kassör i DIF idag, var med och grävde. Hon berättar om hur eleverna på både rast och lektionstid fick ge sig ut med spade för att gräva fram en fotbollsplan.

– Vi barn tyckte det var helt okej i alla fall. Sen tyckte väl vissa föräldrar att det var bedrövligt att barnen kom hem smutsiga och i slitna kläder. Men för oss var det helt okej och många var idrottsintresserade så det var roligt när vi väl fick den färdig, berättar hon.

När skolans rektor ibland kom på besök avbröts grävandet för en stund. Då fick eleverna ge sig in i skolan igen så att det i alla fall såg ut som att de gjorde det skolarbete de skulle.

– Skolarbetet gjorde vi i princip hemma. När vi var i skolan var vi på fotbollsplanen och grävde. Rektorn kom ibland, men det aviserades det om i förväg så Kurt Dahlin visste när han kom. När han kom var vi inne, säger Ann-Gerd.

– Ibland när jag träffar mina klasskamrater från den tiden är det vad vi pratar om, när vi grävde och lurade rektorn. Det är det som satt sina spår, haha!

Byggde hall när skolan stängde

Ytterligare några år gick och snart kommer en annan eldsjäl och Dyrö-profil in i historien, Gunnar Augustsson. Förutom annat engagemang på ön, i både föreningar och med företaget Gunnars båtturer, var han ordförande för idrottsföreningen och drivande i bygget av idrottshallen.

– Den byggdes i samband med att skolan på ön stängdes. Kommunen lade ner skolan och sålde byggnaden. Då försvann en gymnastiksal som föreningen haft tillgång till, berättar Ulrik Strömberg.

– Förutom alla engagerade öbor och ideella krafter var det framförallt två personer som var drivande, Gunnar Augustsson och Lars-Inge Hermansson..

För att finansiera bygget av den nya hallen sponsrade kommunen med 1,3 miljoner kronor. Därtill lånade idrottsföreningen 700 000. Men majoriteten av de 4,3 miljoner som hallen kostade kom från donationer från privatpersoner och företag på ön. Innanför dörren till hallen sitter en stor skylt med namn på personer som stöttade projektet.

Men Gunnar Augustsson själv fick aldrig se hallen färdig. Han gick bort 2010, precis innan hallen färdigställdes. Istället finns hans minne kvar i föreningen och hallen, Gunnarhallen, blev uppkallad efter honom.

Klarat av pandemin

Föreningens verksamhet utgår än idag från den gräsplan Ann-Gerd och hennes klasskompisar grävde fram. Och bredvid den står Gunnarhallen och föreningens klubbstuga. Därtill har det tillkommit både tennisbana och boulebana under åren.

Men fundamentet i föreningen det samma. Eldsjälar och ideellt engagemang fortsätter att utveckla föreningen. I höst ska tennisbanan renoveras och dessutom finns planer på en padel-bana.

– Vi har precis amorterat av lånet så nu är vi skuldfria. Men det ska vi ändra på för vi ska renovera tennisbanan. Det är ett stort projekt att göra sådana grejer här ute, för man ska ha över material och redskap och sånt till ön, berättar Ulrik.

– Men då kan någon hjälpa till och köra över sakerna mot att få sätta upp en skylt. Så det är hela tiden sådana lösningar och hjälp.

Trots pandemi och inställda aktiviteter och arrangemang som följd har Dyröns IF klarat sig bra.

– Det har gått runt även under pandemin. Det gör det för att det inte finns så mycket fasta kostnader. Vi har varit tvungna att köra lite på sparlåga men förutom det har det hållit igång, säger Ulrik Strömberg.

– Vi kan inte gå i konkurs höll jag på att säga. Det skulle vara att vi inte kan betala elräkningen, men då skulle det vara någon som gör det bara.

70 år nästa år

Nästa år firar den stora föreningen på den lilla ön 70 år.

– Jag tror det finns bra framtidsutsikter. Dyrön är en intressant ö att bo på och det finns mycket att uppskatta här, säger Ulrik Strömberg.

– Det finns inga idéer på att minska utan ambitionen är att fortsätta investera det som blir i verksamheten.

ANNONS