Den 29-årige fotbollsspelaren från Stenungsund med förflutet i Stenungsunds IF men också spel i IFK Göteborg, Ljungskile SK och Gais samt åtta säsonger i Norge har under sin karriär upplevt andra skador men inte av den här omfattningen.
– Jag fick ett benbrott på höger ben precis ovanför ankeln. Man kan säga att foten var åt ett håll som inte var ett naturligt håll, säger Andreas.
– Det som kunde gå av gick av. Det blev en liten chock när man insåg det, säger han om skadan som uppstod på träning men inte i samband med en tackling eller en närkamp.
– Jag skulle följa en spelare, som hade bollen, och gjorde en riktningsförändring. Jag tror jag halkade lite för jag kände hur det knäckte till. När jag skulle sätta ner foten i nästa steg kände jag att foten inte var där den skulle vara. Då blev det en chock och panik när man insåg att det var det snarare än att man hade väldigt ont. Blandningen av chock och adrenalin tog över.
Skruvar i benet
Olyckan inträffade fredagen den 23 juli i samband med ett lättare och mer taktiskt inriktat träningspass dagen innan match. Han fördes till sjukhus där han gipsades.
– Jag hade gips i tre veckor. Efter kontroll och röntgen kunde jag ta av gipset. Då fick jag istället en cool pjäxa på foten, säger Andreas.
Den ska jag ha i fyra veckor och sedan in på ny röntgen för att se så att allt läker som det ska, säger han.
– Jag har fått in en massa skruvar i benet och jag vet inte om det ska sitta kvar eller om man ska ta bort det.
En väldigt kort säsong
Resten av säsongen 2021 är för hans del körd; Andreas får rikta in sig på nästkommande säsong 2022.
– Jag hoppas kunna vara tillbaka när försäsongen drar igång i januari nästa år.
Hur har säsongen 2021 varit för dig personligen respektive laget som helhet?
– På grund av corona blev det en senare seriestart i år också. När jag skadade mig hade vi bara hunnit spela sju-åtta matcher. Jag missade dock de fyra första matcherna på grund av en liten bristning i ena vaden, säger Andreas.
– Tävlingssäsongen har ju inte varit så kul – även om jag var frisk under försäsongen fram till juli. När det roliga började fick jag vara på sidlinjen, säger han.
– För laget har det gått lite upp och ner men just nu leder vi serien, säger Andreas om division 2 i Norge som motsvarar division 1 i Sverige.
Många OS-medaljer
Självfallet har det sedan skadan varit en fråga för Andreas om att få dagarna att gå.
– Man har ju varit mycket stillaliggande men jag hade väl tur att det var OS på TV, säger Andreas om det mästerskap som inleddes samma dag som han skadade sig.
– Plötsligt hittade man nya sporter som det var väldigt kul att titta på. Som klättring. Man blev intresserad av det mesta, säger han som kunde jubla åt svenska men också norska framgångar för ”då får man många medaljer att glädjas åt”.
– Och nu när det är färdigt börjar snart studierna. Jag läser ”human resource management” eller personalekonomi på distans. Då får jag dagarna till att gå.
