Här avrättades häxorna på Tjörn
För 350 år sedan var trolldom och häxeri en farsot som drabbade Tjörn. Främst äldre, ensamstående kvinnor avrättades efter anklagelser. Flera av dem avslutade sina liv på Bränneberget vid Sötången, nära Myggenäs.
Under andra halvan av 1600-talet var anklagelser om trolldom och häxeri vanligt förekommande runt om i Sverige. Det hölls häxprocesser och människor halshöggs och brändes på bål.
I Bohuslän, bland annat på Tjörn, avrättades ett 30-tal människor, de flesta mellan åren 1669 och 1672.
Michaela Larsson, född och uppvuxen på Tjörn men numera boende i Malmö, har intresserat sig för den delen av Tjörns historia.
– Jag har länge varit intresserad av häxprocesser i det stora hela. Det är en spännande del av historien, inte bara i Sverige utan även ute i Europa och övriga delar av världen. Men häxprocesserna i Bohuslän har det inte funnits så mycket allmän kännedom om tidigare, säger hon.
Samhället förändrades
Häxprocesserna sammanföll med att samhället genomgick stora förändringar under andra halvan av 1600-talet, dels ekonomiska, men även demografiska och religiösa. Bohuslän hade till exempel varit danskt under en lång period, men var från 1658 åter ett svenskt landskap.
De som anklagades för häxeri eller trolldom var ofta fattiga bönder och kvinnor, men också människor som inte passade in i samhällets norm.
– Det kunde, som ett exempel, handla om en sådan sak att kvinnor bar byxor, säger Michaela Larsson.
LÄS MER:Avrättningar skedde på flera platser i Bohuslän
Trolldomsanklagelserna på Tjörn kretsade kring tre olika teman; förgöring, läkekonst och reproduktion.
Förgöringen handlade främst om att hindra Tjörns huvudsakliga produktion, som vid den här tiden var fiskenäringen. Personer anklagades till exempel för att ha förstört fisket, skutor eller tillgången på sill.
– Man angav varandra, oftast under tortyr, säger Michaela Larsson.
En trollpacka
En som blev anklagad för häxeri var Malin Ruths. Hon blev utpekad som en trollpacka och anklagades för att ha dragit sillen från land med hjälp av magi genom att sätta ned kopparhästar i vattnet. Det var ett brott mot näringslivet.
Malin Ruths anklagades även för utövande av läkekonst, men nekade hela tiden till att vara en trollpacka.
Rättsprocessen bestod bland annat i ett vattenprov, där den anklagades händer och fötter bands korsvis över bröstet för att sedan kastas i havet. Flöt personen ansågs det bero på en djävulspakt, sjönk den var den oskyldig. Alla som genomgick vattenprovet flöt.
Halshöggs till döds
Malin Ruths torterades även svårt under den vidare rättsprocessen och avrättades till slut genom halshuggning och bålbränning på Sötången den 27 januari 1672. Detta tillsammans med ytterligare sju andra trolldoms- och häxerianklagade Tjörn- och Orustbor.
En annan som anklagades för häxeri var Helga i Pilanna (Pilane). Hon hade efter sin makes död fortsatt att ta hand om den gemensamma gården. Hon var även fiskare, men misstänktes för att ha en allt för god fiskelycka. Hon bar även byxor, något som var ovanligt för kvinnor på den tiden. Det ansågs under rättegången mot henne vara ett bevis på att hon var en häxa.
Även hon avrättades på Sötången den 27 januari 1672.
– Det man vet är att minst 28 personer i Bohuslän avrättades och ytterligare minst 9 kvinnor avled i fängelse under de här åren, säger Michaela Larsson.
Tror du att det kan finnas personer som lever på Tjörn idag, som rent av är släkt med någon utpekad häxa?
– Ha, ha. Ja, kanske det. Det skulle i alla fall kunna vara på det viset, säger Michaela Larsson.
Avrättningsplatsen på Sötången finns inte dokumenterad i historien och är inte uppmärkt på något sätt.
Michaela Larsson tycker att de historiska händelserna på och kring Tjörn är värda att uppmärksamma.
– Det finns minnesstenar på andra platser i landet, som exempelvis i Malmö och i Torsåker i Ångermanland, där det också var häxprocesser och avrättningar. Dessa människor har aldrig fått berätta sin historia och en minnessten är ett sätt att ge dem en egen röst, säger hon.
Fotnot: Den som vill läsa mer om bohuslänska trolldomsprocesser kan till exempel göra det i boken: ”En förtrollad värld: förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672” (2018) av Göran Malmstedt.
